Kon-Tiki och populärhistorians dilemma

Kristina Ekero Eriksson skriver 7 maj om Thor Heyerdahl i Svenska Dagbladet. Artikeln väcker en hel del intressanta frågor om det populärhistoriska berättandet. Vad kan man egentligen förvänta sig att en artikel om en historisk händelse ska innehålla? Det vore givetvis naivt att tro att det vore möjligt att alla artiklar i historiska ämnen skulle innehålla källkritik eller ett allmänt kritiskt tillvägagångssätt. Men det är ändå något märkligt i att en artikel i stort sätt upprepar en redan välkänd historia utan att kommentera hur den skrevs. Ekero Eriksson väljer att återberätta Thor Heyerdahls historia om sig själv och sitt arbete, en historia som han själv upprepade i en rad böcker och filmer. Det allra mesta i denna historia är sant, rent faktiskt, men det är knappast det mest intressanta. Historiens särart ligger i hur den berättas och vilka underliggande symboler och värderingar den grundar sig på.

Solporten i Tiwanaku

Eftersom jag i min bok A Hero for the Atomic Age: Thor Heyerdahl and the Kon-Tiki Expedition redan diskuterat Thor Heyerdahls historia kommer jag inte upprepa mig här (tyvärr har Ekero Eriksson varken läst min bok eller Roar Skolmens verk – eller andra kritiska röster). Jag begränsar mig till några anmärkningar:

1) Heyerdahl var långt ifrån den första att hävda att Polynesien befolkats från öst. Det stämmer att det sedan en lång tid tillbaka funnits, som det verkar, vetenskapligt konsensus att invandringen kom väster ifrån. Heyerdahls idé var inte ny, utan endast en ny variant på gammal skåpmat. Hans speciella vinkel var att en ras av vita lärare hade anlänt till Centralamerika och sedan vandrat ned genom Sydamerika till Titicacas stränder och sedan blivit utjagade i Stillahavet (allt detta i Kon-Tikiboken). Jag ska inte upprepa den pseudovetenskapliga grund som detta påstående vilade på (och dess rasistiska antaganden) men intressant att notera är att, i teorin, Heyerdahls tes inte kunde bevisas genom att matcha DNA från polynesierna med DNA från Sydamerika eftersom den vita rasen inte var, som Heyerdahl verkade hävda, sydamerikansk från början. Enligt honom hade den förmodligen kommit från över Atlanten.

2) Att hävda att Heyerdahl ”trodde fullt ut på sägner och legender” och att han använde dessa som bevis när de flesta andra vetenskapsmän ”ratade” dessa får tas med en nypa salt. Heyerdahl använde ”sägner och legender” när det passade honom, när det passade en tes som i delar redan framförts av andra. Att många vetenskapsmän ”ratade” myter under denna tid är kanske sant eftersom det var svårt att veta vilka myter som skapats under kolonisationen. Men, en modern vetenskap runt just myter växte upp under denna tid runt Claude Lèvi-Strauss – som för övrigt inte var speciellt imponerad av norrmannen. Myter är komplicerade saker att studera: något som myten runt Thor Heyerdahl borde illustrera väl.

3) Att aymaraindianerna berättat för spanjorerna att ett ”ljushyllt folk” rest statyerna vid Titicaca kan vi endast tro (och tolka vad vi vill i dessa begrepp) om vi tror att spanjorerna skrev ned dessa historier helt objektivt och utan baktankar. Jag ska inte referera till den omfattande kritik av dessa texter som existerar i den vetenskapliga världen, för ett tidigt exempel som Heyerdahl kunde ha tagit del av kan jag hänvisa till Adolph F. Bandelier, ‘Traditions of Precolumbian Landings on the Western Coast of South America’, American Anthropologist, 7/2 (1905), 251-252. Sedan ska det också hållas i åtanke att ett otal försök har gjorts att få det till att framstå som om aymaraindianerna inte kunde ha skapat Tiwanaku eftersom de ej var nog intelligenta eller högt stående. Heyerdahl själv skrev detta 1952: ’It is clear that the mobile culture-bearers behind such a dynamic high-culture, which in its art and architecture surpassed (but inspired) the culture of the subsequent Incas, must have included individuals with outstanding intelligence, abilities and ambitions, which cannot be judged by the low standards of the historically known Aymara- (Colla-) Indians of the district’ (American Indians, 229).

4) Avfärdades Heyerdahl av vetenskapsmännen eftersom de inte trodde på prehistoriska sjöresor? För det första blev inte Heyerdahl så dåligt behandlad som han hävdade, speciellt inte eftersom vad han gjorde var att presentera ett hopkok på gamla pseudovetenskapliga teorier som de allra flesta kände till och eftersom han inte själv hade någon akademisk examen eller var speciellt intresserad av den akademiska världen. Kan man ha rätt (att en flotte kunde flyta över Stillahavet) med fel premisser (att detta betydde att en vit ras måste ha flutit samma väg tidigare)? Givetvis. Att pseudovetenskap ibland får ”rätt” betyder inte att metoden bevistas som vetenskaplig. Se bara på Heinrich Schliemann och Troja.

5) Heyerdahl bemöttes av ”stor skepticism” av vetenskapsmän eftersom hans teori inte var speciellt imponerande och eftersom han utmålade sig som ett missförstått geni utstött från den vetenskapliga gemenskapen. Detta var inte sant utan en självvald roll.

6) Om nu den ursprungliga vetenskapliga konsensus har ”bevisats” genom DNA, hur var Heyerdahl ”en flamma bland fnösketorra gamla föreställningar”? Det var snarare Heyerdahl, med sin teori om den vita rasen som färdats runt jorden med civilisation och framsteg som saluförde en gammal föreställning. Att säga något annat är att riskera att falla helt för Heyerdahls myt om sig själv. Och att säga att han inte var ”så noga med källkritik” är ju ett understatement värt ordet. Frågan om ”källkritik” är väl också ett ganska bra ställe att sätta punkt. Hur mycket källkritik ska populärhistoriska texter ha? I den bästa av världar borde en artikel om historia inte endast repetera en historia som dikterats målmedvetet av någon som mycket väl visste hur myter och media fungerade. Då blir det bara rundgång, mytunderhåll. Med tanke på det högst komplicerade och kontroversiella i Heyerdahls teorier, och här syftar jag på dess diskussioner om ras, är det nödvändigt att kritiskt närma sig fenomenet Kon-Tiki.

This entry was posted in Historia and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *